Att sila ut kamelen bland alla mygg

Det har väl knappast undgått någon att vi fått in orcher i riksdagen. Som dessutom sitter där fullt legitimt och måste respekteras på grund av sina väljare. (Att de etablerade partierna skulle ha någon sorts skyldighet att samarbeta med dem pga att de sitter där är däremot ett fåneri som bara sverigedemokrater kan tro på - man väljer själv sina allierade. De klagar ju knappast när alliansen säger sig vägra regera med Lars Ohly.)

Hela valvakan handlade om detta och därför vet jag fortfarande rätt lite om hur det gick i kommuner, landsting etc.

Och nu sägs det att hela nätet handlar om detta. Och där kommer problemet. Jag har redan läst någon kommentar om att ämnet börjar bli ganska uttjatat nu. För så är det ju med Internätet. Det kommer någonting som sätter fart på känslorna - Israel som bordar hjälpsändningar, Bodströms buggningsidéer etc - och alla kastar sig ut och har en åsikt. (Själv har jag gärna åsikter. Jag läser inte lika många av andras. Jag tror inte jag är unik i det avseendet.) Och sedan går det några dagar och sedan kommer något annat och det där som var så viktigt, så "nu har det banne mig gått för långt!" är - som jag antar att det heter på bloggsvenska - yesterdays news.

Det här fenomenet har funnits länge. Jag minns att hur någon ansgars-ledare klagade på det när jag var liten: i några veckor är rumänska barnhem det hemskaste som finns och det viktigaste att göra något åt och sedan pratar vi om något helt annat utan att de rumänska barnhemsbarnen fått det bättre för det.

Det känns som att hastigheten på hur fort vi tröttnar blir allt högre. Miljöskriverierna i pressen höll visserligen i sig i åtminstone ett halvår men jordens undergång är ju ganska rafflande. (Det är hursomhelst ett märkligt exempel. Inte minst eftersom det inte innehöll några nyheter - växthuseffekten var ett välkänt begrepp när jag gick på gymnasiet. Alla som kört bil i Sverige på 00-talet har vetat att det är skadligt.) Men annars är det väl ett par dagar. Vad som på aftonbladetspråk kallas "snackis" eller i värsta fall "het snackis".

Och då är ju frågan hur länge vår energi kommer att hålla i sig. En mandatperiod är fyra år. Det skulle inte förvåna mig ifall många tycker att frågan är uttjatad om någon vecka. Dessutom börjar ju idolsäsongen nu. Jag är lite rädd att allt detta enkla tyckande gör att det börjar bli svårt att se skillnad på viktigt, mindre viktigt och oviktigt.

Liksom i exemplet med miljön är det här inte heller något oväntat. Vi visste redan för fyra år sedan att den här dagen skulle komma. Jag minns att jag själv pratade om det på msn. Och jag måste nog säga att åtminstone journalisterna och debattörerna skött sig hyggligt. Problemet verkar vara att sd-sympatisörer inte läser tidningar, debattböcker eller ser vissa sorters tv-program. Gång efter gång blir deras fundament raserade men lik förbannat står de kvar. Det är helt enkelt ingen som lyssnar.

Det känns lite som i skolan då jag själv fått mig itutat dussintals gånger att det är dumt att röka, knarka och dricka hembränt medan det tydligen finns rätt många som gick i samma årskurs som inte hörde något av det.

U.J.

SD åter avs

SD
Box 200 85
104 60 Stockholm


Återsänder här en bunt papper som hamnat på mitt hallgolv. Det satt en lapp på dörren om att vi undanber oss reklam. Nu är kanske inte detta reklam i teknisk mening för enligt lag måste man kunna styrka påståenden som framförs i sådan och det tror jag skulle bli svårt.

Jag skickar hursomhelst tillbaka dem till er. Kanske kan ni använda dem igen nästa val eftersom ni bara läser källor som passar er och Riksdagens utredningstjänst knappast kan hitta något som går att använda för att sprida era teser till medborgarna. Därför antar jag att ni kommer att fortsätta att säga ungefär samma sak.

Själv funderar jag på att flytta utomlands. Begreppet svenskhet har blivit besudlat för lång tid framåt.

En sak till: Om ni nu ska bete er ”så seriöst som möjligt” som någon av era höjdare uttryckte det i radio får ni faktiskt sluta limma upp era planscher i vår entré. Det råder inte fri affischering där och det kan försvåra brandkårens arbete ifall det skulle brinna i ett hus där någon satt upp valaffischer framför fönstren. Dessutom är limmet och resterna av pappret svåra att få bort. Jag har i demokratins namn genom min skatt betalat dessa papper och jag skulle uppskatta om ni inte dessutom höjde min hyra genom ökade städkostnader.


Hälsningar


[Mitt namn]
[Min bostadsort]

-------

Jag tänkte avsluta med "Håll Sverige rent" men jag tror det används av alla sidor och skulle kanske kunna missförstås. Mörkermännen får motas på det sätt som passar för stunden. Får extremhögern mot förmodan sin efterlängtade revolution kan väl inte slagsmål på gator och torg uteslutas. Tills vidare får vi försöka vädja till människors förnuft och då och då drämma till monstren med en kommunalgrå mapp.

U.J.